Sverige är EU:s ledande kunskapsekonomi, sett till andelen av den arbetsföra befolkningen som jobbar i kunskapsintensiva näringar. Men landet lyckas inte fullt ut dra nytta av detta kunskapsförsprång, vilket märks i form av den stagnerande ekonomiska utvecklingen. Vi menar att del av förklaringen till den svaga tillväxten beror på det bristande skyddet för immateriella rättigheter.
Industriella patent och designrättigheter banade vägen för Sveriges utveckling från ett fattigt land i Europas utkant till en av världens mest välmående ekonomier. IKEA och H&M är illustrativa exempel på den roll som design och varumärken spelar för näringslivets förmåga att nå ut till världsmarknaden. Immateriella värden spelar en minst lika viktig roll för IT samt film, TV och musik – då det värde som skapas i dessa näringar i huvudsak är just digitalt.
I en ny studie visar vi att företag som är intensivt beroende av immateriella värden – i form av varumärken, patent, upphovsrätt och design – anställer 1 126 000 personer runtom i landet och bidrar med 920 miljarder kronor till Sveriges årliga BNP. Det rör sig i stor utsträckning om exportorienterade företag med högt värdeskapande per anställd.
Tyvärr utmärks Sverige som ett land där plagiering av immateriella värden tillåts fortgå. Trots att regeringar till både höger och vänster i teorin säger sig verka mot immaterialrättsliga intrång så finns i praktiken en passivitet mot plagierad verksamhet. The Pirate Bay, världens mest kända varumärke inom illegal fildelning, skapades av svenska aktörer.
En tidigare studie av Svenskt Näringsliv visar att alla intervjuade börsbolag har utsatts för immaterialrättsintrång samt att 73 procent upplever att immaterialrättsintrång och plagiering har ökat jämfört med fem år tidigare. En stark majoritet på 80 procent bedömer att problemet kommer att bli värre de kommande åren. Lika hög andel bedömer att statens insatser för att motverka immateriell stöld är för svag.
En vanlig bild är att de illegala aktörerna är glada amatörer, nätverk av tonåringar som inte gör någon skada. I praktiken rör det sig om professionella kriminella, drivna individer som istället för att skapa lagliga företag tjänar pengar på stöld av andras värdeskapande.
Plagiering är inte bara vanligt inom film, musik och dataspel. Problemet sprider sig till många andra branscher också. Med inspiration från The Pirate Bay grundades som exempel den illegala tjänsten Student Bay, med affärsidén att illegalt sprida läkemedel. Designer Revolts affärsidé var att tillverka plagierade designklassiker i Kina och sälja dem till Norden via England, där skyddstiderna hade löpt ut.
Plagierade produkter har låg kvalitet, och förstör såväl marknaden som förtroendet för legala aktörer. En ny rapport från EUIPO, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, visar som exempel att det blivit vanligt med plagierade bildäck. Rapporten estimerar att laglydiga företag i Sverige förlorar hundratals miljoner kronor årligen på att plagierade däck flödar marknaden. Förlorarna är de legala företagen och deras anställda, välfärden som dräneras på skattepengar och bilägarna som luras genom att få lågkvalitativa däck medan de tror sig betala för riktiga original.
Samma problem finns i många delar av näringslivet. Väskor, kläder samt till och med läkemedel säljs rutinmässigt av illegala aktörer. Konsumenterna som köper varorna tror att de betalar för den riktiga produkten men får en undermålig kopia istället. Problemet är i stor utsträckning dold, men det rör sig om så omfattande nivå att det med all rimlighet har inverkan på Sveriges ekonomiska tillväxt och de inbetalda skattepengarna.
Det är dags att ta problemet på allvar. Första steget måste vara seriös forskning för att mäta effekten av plagiering. Precis som med annan kriminalitet måste hotbilden kartläggas för att sedan bekämpas. Svensk politik måste sluta ducka för hur kriminalitet, i form av plagiering, slår till mot landets företagare.
Nima Sanandaji
Vd tankesmedjan ECEPR och författare till ”Immateriellt värdeskapande i Sverige – 2018 års index” som lanseras idag
Henrik Pontén, Rättighetsalliansen
Artikeln publicerades på SvD debatt den 24 december 2018
Rapporten finns att ladda ner under "Publikationer"
Rättighetsalliansen arbetar i huvudsak mot olika former av nätbrott, till exempel piratkopiering, kränkningar och illegal handel. Rättighetsalliansen drivs av oberoende konsulter med omfattande erfarenhet i gränssnittet mellan internet, datateknik och juridik. Vi anlitas av både svenska och utländska uppdragsgivare, privatpersoner och företag. Vidare ingår Rättighetsalliansen i ett internationellt nätverk som arbetar med dessa frågor.
Läs mer